Frukost

Frukost
Kanadagås Onsala

30 juni 2017

Kossautställning på Naturum Fjärås Bräcka


Lördag 1 juli är det vernissage för min utställning: Jag vill sjunga kossans lov  på Naturum Fjärås Bräcka kl 12 - 13. Bilderna är på kossor här hemomkring och på kossor som lever helt fritt på fjället vid den aktiva fäboden Östra Grunuberg i Orsa

Jag vill slå ett slag för att vi skall ha mera kossor ute på ängarna och äta mer naturbeteskött och mejeriprodukter från svenska kor. Utställningen pågår till 28 juli och visas varje dag kl 11 - 17.
Välkomna!

Här följer lite kofakta som i vart fall bekymrar mig en hel del:


Jag vill sjunga kossans lov!

Varför det? Jo jag älskar kossor. Kor har ett sätt att leva, som vi skulle ta efter lite till mans.

Dom tar dagen som den kommer, jobbar en stund och lägger sig sen ner för bearbetning och eftertanke.

Kor gör oss stor nytta och har så gjort i 10 000 år. Dom ger oss kärlek, mat och mjölk, skinn till kläder och håller våra marker öppna.

Sista åren har dom fått rykte som stora miljöbovar….. Är dom det? Det beror på…

Storskalighet och massproduktion premieras numera mest. En ko för 50 år sedan gav drygt 2000 liter mjölk. 75 % av mjölkbönderna har lagt ner sin mjölkproduktion, 6 % ytterligare gör det varje år. Ändå minskar inte mängden mjölk totalt! Varför då? Jo nu pressas korna att ge drygt 8000 liter mjölk per enhet (ja kon heter så numera).

Regeringen vill att vi skall bli självförsörjande. Det är svårt när vi för att uppnå hög produktivitet importerar mycket av den moderna kons foder från andra sidan jorden. Vi importerar också miljöpåverkande konstgödsel där näringssalterna läcker ut i och påverkar våra vattendrag.

Vi äter också mer nötkött än tidigare – mycket importerat från stora jordbruksfarmer i USA och Sydamerika.
Skall vi bli självförsörjande måste vi utveckla ett jordbruk med eget kretslopp, där gården till stor del producerar foder och växtnäring själv.



Lite fakta om kossans miljöpåverkan och vår egen:

•                   Idisslare kan tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan. Vissa kor är dock miljövänligare än andra, beroende på vilken bakterieflora de har i vommen, enligt en avhandling från SLU.

•                     I idisslarnas största mage, vommen, finns ett mycket komplext ekosystem. Vid nedbrytning av cellulosa (till exempel i gräs) bildas koldioxid och vätgas, och det är dessa gaser som omvandlas till metangas..Försök görs för att påverka  bakteriefloran i vommen för mindre metangasutsläpp vid SLU i Uppsala bl.a.

•                     Lustgas frigörs framför allt från kvävegödslad åkermark. Både metan och lustgas når också ut i luften från naturliga källor såsom sumpmarker och skogsjordar. De naturliga utsläppen är av ungefär samma storleksordning som människans. 


•                     Människan släpper också ut en del föroreningar som i sig själva inte är växthusgaser, men som leder till att koldioxid, metan, ozon eller andra växthusgaser bildas i atmosfären. Till dessa föroreningar, som vi kan kalla indirekta växthusgaser, hör exempelvis kolmonoxid och en del kolväten. Trafik är den största källan till utsläppen.
Ozon och många indirekta växthusgaser är även farliga för människors hälsa. Marknära ozon kan också orsaka betydande skador på växtligheten.

•                     Sett på hundra års sikt bidrar exempelvis ett utsläpp av metan cirka trettio gånger mer till växthuseffekten än ett lika stort utsläpp av koldioxid, medan freoner har tusentals gånger större växthusverkan än samma mängd koldioxid. Men utsläppen av koldioxid är så gigantiska att de ändå står för mer än hälften av människans sammanlagda klimatpåverkan.

•                     Enligt IPCC:s senaste rapport (FN:s klimatpanel) står transporter för 14 % av de samlade utsläppen av växthusgaser. Enligt samma källa står kor för 4%.

•                     I mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag och ger på grund av sin näringstäthet mycket näring i förhållande till sin miljöpåverkan.

•                     Svensk mjölkproduktions klimatutsläpp är 44 % mindre än det globala genomsnittet (FAO, FNs livsmedels- och jordbruksorganisation)

•                     Sverige har goda förutsättningar att producera hållbar mat för hela vår befolkning – ändå importerade vi år 2016 53 % av den hårdost som konsumeras i Sverige.

•                     Vi måste bidra med skattemedel till bönderna, så de kan utveckla den nära producerade livsmedelsproduktionen och hålla kor som till stor del får gå ute på naturbete utan stor konstgödning.

•                     Import av konstgödsel, kraftfoder och livsmedel bidrar bara till att vi hjälper till att ge klimatpåverkan i andra delar av världen

Därför vill jag sjunga kossans lov! Låt oss få se allt fler kossor ute på ängarna och på halvt igenvuxna betesmarker igen! Ge oss närproducerade livsmedel! Köp mejerivaror och kött från svenska gårdar!

Lär oss njuta av tillvaron på samma sätt som en idisslande ko ser ut att göra och minska vår stress i livet! Vi har egentligen inte så bråttom om vi tänker efter….. men då får man ju göra det!

Källor: Offentliga rapporter från FN (livsmedels- och jordbruksorganisation), LRF, SLU, Naturvårdsverket


                                                                                                               Kristina Eriksson 2017
Klicka på den här länken om Du vill se fler bilder