16 juni 2013

Övergivna



Varit i Vislanda och varit barnvakt i helgen. Trevligt med lilleman och mormor njuter när han ler och sträcker ut sina små armar...
På vägen dit ett besök i fotoskjulet på Getterön. Bara skrattmåsar och grågäss i massor. Dessa två små dunbollar simmade runt alldeles utanför gömslet och pep i högan sky utan svar. Ingen mamma så långt man kunde se...
Små barn har olika förutsättningar för att klara sig i livet...

5 kommentarer:

  1. Hej Kristina!
    Så fina bilder på de små söta ankungarna! Man får hoppas att de hade mamma där i närheten ändå, hon låtsades kanske inte höra!

    Kul att du kikat in hos mig och tack för dina snälla ord!
    Ska kika lite mer här nu. Mvh Pia

    SvaraRadera
  2. Ankmammor har en annan inställning till det där med barn än mormödrar. Hoppas att dunbollarna klarar sig från allt ont här i världen.

    SvaraRadera
  3. Så söta! Hoppas verkligen inte att de är övergivna...

    Jättefina bilder från det gamla huste här nedan också :))

    SvaraRadera
  4. De är bara för söta och hoppas verkligen att mamman el någon annan hona tar sig an dem.
    Hos oss är det oftast ungarna som försvinner och det är så sorgligt när man följt dem.
    M

    SvaraRadera
  5. Får hoppas att mor dök upp tillslut, såg en ensam knipunge mitt i skogen förra året som jag vallade mot närmsta damm. tror att de är rätt självständiga från början. De på dina bilder reder sej säkert rätt bra mä ska vi väl hoppas på

    SvaraRadera